Bästa kupén

Ibland är hemfärden med tunnelbanan höjdpunkten på hela utekvällen. Tog sista tåget vid Hötorget och sjönk ner i en helt egen kupé. Vid T-centralen var den inte längre tom. En tjej satte sig snett mittemot mig och på sätet precis mittemot satt plötsligt K. Andra gången vi slumpvis stötte på varandra den kvällen, lika förvånade den här gången. Hans sällskap lämnade oss i Slussen, men vi behövde bara åka en station ensamma för vid Medborgarplatsen ramlade E och S in med siktet inställt på just vår kupé. Någonstans mellan Skanstull och Gullmarsplan flyttade dock E över till kupén bredvid och började prata med en kille som satt där. Framme i Skärmarbrink kom K på att han var tvungen att gå av. Så gjorde även killen i kupén på andra sidan gången. Och E, hon sprang efter utan att säga ett ljud. S och jag ensamma alltså. Naturligtvis trodde jag att vi skulle ha sällskap hem till Dalen. Men icke.
- Nu är det dags, sa S när vi var i Blåsut.
- Nä, det är nästa, tyckte jag.
- Nej, är vi i Blåsut ska jag av, sa S och reste sig, vinkade lite till ett gäng som satt bakom mig.
- Ska du på någon slags..., började jag men hann aldrig avsluta förrän S var halvvägs ut.
- Ja, jag ska nog det. Vi ses imorgon, hojtade S glatt och dörrarna stängdes.
Okej, det var kanske inte kvällens höjdpunkt. Men ganska... omtumlande. Eller nåt. Stockholm är så stort.

Jag fick även hålla mitt sedvanliga försvarstal om varför jag går ut på Stureplan. Det börjar bli lite tröttsamt. "Är East ett schysst och avslappnat ställe? Måste man vara uppklädd för att gå dit?" Finns det ställen som är rakt igenom schyssta och avslappnade, var min motfråga. Och ja, man måste vara uppklädd, men man måste inte vara nerklädd. Koder och oskrivna regler existerar överallt. Kom över det.

Fi kommer in i riksdagen idag. Åtminstone att döma av den högst osäkra statisktiska undersökning jag ägnade mig åt på East igår. Alla jag pratade val med skulle plötsligt rösta på Fi. Vi får väl se. Ikväll.