Låtsaslekar

Ibland tänker jag att allt är på låtsas. Jag skriver låtsastexter, går på låtsasmöten, skickar låtsasfakturor från mitt låtsasföretag. Snart kommer någon och säger att det är dags att sluta leka. Dags att bli vuxen.

Men så är det ju inte. Jag är faktiskt vuxen. Det är såhär mitt vuxenliv ser ut. Och det är ganska bra. För det mesta till och med väldigt bra. Vad jag tycker mest om är att jag får tillbringa så mycket tid med att tänka på roliga saker.

Jag skulle bara vilja vara lite kär i någon. Och att någon var kär i mig. Det skulle vara mysigt.

Annars är allt bra.


PS: Kanske beror låtsaskänslan på att jag tillbringar en hel del tid på ett kontor där det går till såhär och såhär. Men det är bara en tanke.